God fortsättning på nya året, med nya möjligheter…
Skrivet av Kari Martens (2009-01-07)Att förverkliga allt det som vi inte hann med förra året. Eller ska vi sluta jaga och nöja oss med lite mindre, luta oss tillbaka och känna oss sådär lite lagom nöjda… Det är ju naturligtvis upp till var och en, men det viktigaste är sätta rimliga, tillräckligt inspirerande mål för 2009, så vi håller fokus och strävar framåt.
Om målet sen är vara med i Vårruset eller Göteborgsvarvet, kanske Vätternrundan / Tjejvättern, Vansbrosimmet, Stockholm Maraton, Lidingö Loppet, eller något ännu tuffare som Järnmannen i Kalmar. Eller som jag, köra delar av, eller t.o.m hela Ultra Triathlon Världscupen, med fem deltävlingar, om totalt tjugo (20) Ironman, plus Järnmannen i Kalmar. M.a.o 21 Ironman, från slutet maj till slutet av november, att på sex månader orka genomföra detta utan att helt köra slut på mig??
Det handlar om att ha en rimlig målsättning utifrån sin egen förmåga. Kom ihåg att begränsningarna sätter du själv i ditt eget huvud, våga tänja gränserna… Kom ihåg att för elva (11) år sen orkade jag inte springa 10 minuter, utan att få ont i knäna, då vägde jag 106 kg. Kan jag komma Itrim så kan du… det handlar om MOD.. att våga sätta upp ”lite galna” målsättningar och klara dem, ett delmål i taget… Inget är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid. Lycka till med dina mål för 2009, behöver du hjälp med att hitta dem, är du välkommen att höra av dig.


Read this page in English »
Blogi Suomeksi »











Hej och grattis Kari!
Jag sitter och tittat på tv och tycks mig känna igen mannen som sitter och pratar om ULTRA MAN. Tanker för mig till 8:an i Skatås. Du Kari springer med Jannicke, Jennie och mig (Carina). Det i sig är ju inget märkvärdigt men du springer mellan oss och gänget som springer före oss, Carro, Annika och Madde. Du springer i spåret med oss och Petra och Oliver står med tidtagaruret vid mål.
Du var ju tokig i träning redan då och jag har för mig att du hade en vilo puls runt 32 slag/min. Det du har genomfört nu är helt fantastiskt. Det är svårt att greppa hur långt du har simmat, hur lång du har cyklat och hur långt du har sprungit på så kort tid.
Du kanske inte minns mig men jag spelade handboll men Kärras 81:or och vi var på den tiden juniorer när Petra och du tränade oss.
Det var verkligen häftigt att se er på TV. Vad stor Oliver har blivit och Petra var sig lik. =)
Hoppas att ni fortsätter att ha det bra.
Hälsa Petra så gott.
Kramar
Carina Smietanska
PS. Jag har en liten son på 5 månader som också heter Oliwer. Har du tips på hur man kommer igång med träningen igen så är det varmt välkommet.DS