196 – 150 km cykel i strålande sol…
Skrivet av Kari Martens (2010-05-02)Ett långpass utan ryggsmärtor: Enda smolken i glädjebägaren idag var att K. cyklade omkull och fick åka ambulans till Alingsås sjukhus. Tummen var bruten plus en hel del skrubb och skrapsår. Ev. hjärnskakning men jag hoppas att du får åka hem snart.
Jag mötte två cyklister strax innan Gräfsnäs och plötsligt körde K in i bakhjulet på J. och vurpan var ett faktum. Det tog 45 min innan ambulansen från Lerum kom till olycksplatsen. Det är ju tur att det inte var ännu alvarligare.. Ytterligare två cyklister stannade till och vi hade koll på K. så han inte svimmade. Lite chockad var han till en början men lite energi dryck, Loadex från Dalblads gjorde susen och K. var efter omständigheterna vid gott mod. Men inte ska det ta 45 min för en ambulans att köra knappt 4 mil… Hoppas allt ordnar sig och att du snart sitter på cykeln igen:-))
Igår, 1 maj, gjorde jag mitt första ”löppass” i år, utan att ha ont i ryggen. Det blev hela 3 x 100 m, där varje hundring tog ca 70s. så det var ju alltid en början:-) Det finns lite utvecklings potential med min löpning, med tanke på att jag i slutet av november avslutar min 20 dubbla Ironman med 844 km löpning. Det gäller bara att ha tålamod och hoppas att känseln och styrkan i höger foten kommer tillbaka.
På onsdag ska jag åter tillbaka till Spine Center och träffa min sjukgymnast Hanna och få nya övningar att jobba med. Undrar vad hon säger om mina 15 mil på cykel idag, jag är lite tveksam till att det var med i mitt rehab program, som jag fick av henne förra veckan:-))
Read this page in English »
Blogi Suomeksi »
Tack för senast. Ser i din blogg att du har en del att jobba med efter din ryggoperation, särskilt med tanke på de otroliga prestationer som skall utföras. Själv blev jag omhändertagen på Alingsås lasarett utav fantastiskt snälla sköterskor och läkare som drog tummen på plats. Nu går jag hemma med ett gipspaket på vänster arm och bandage på höger arm. Man kan bara le åt eländet. Nåväl – lycka till i dina vidare äventyr Kari och ett STORT tack till dig och de andra två cyklisterna som stannade hos mig och peppade mig i väntan på abulans!!!
Hej Kari,
Det var kul att prata med dig i söndags även om omständigheterna hade kunnat vara bättre (cykelolyckan). Lycka till i Mexico, det skall bli kul att följa tävlingen!
Med vänliga hälsningar
Tobbe och Micke
Hej Kari!
Men skall jag tolka K. som att det var Du eller förhoppningsvis någon kompis som körde omkull?
Själv kryckade jag 1,5 km i dag. Det känns bra och går framåt med höfterna. Lite tålamodsprövande är det trots allt att krycka.
Kul med Dina 100 m intervaller. Snart är Du nere på mera normala 100 m tider och några intervaller till. Du har ju mycket tid till i november.
Jag kollade på sonen under helgen när han cyklade Hammarö 3 dagars. Det är kul för en äldre idrottstokig pappa att kunna få underhållning på det viset.
Hälsningar
Inge
Hej Inge
Det var inte jag som cyklade omkull. Utan K. kan vi kalla Kalle, han heter något annat, men han får själv avgöra om han vill tala om det. Du är tapper som kämpar på med kryckorna. Jag var på sjukgymnastik på Spine Center idag, jag har lite ont i höfterna, om jag ska vara lite ”kinkig”. Men jag får väl skylla mig själv. Annars känns det mycket lovande men det gäller att ha tålamod. Du har helt rätt, det är lånt till november:-)) Hur gick på Hammarö?
Vi kämpar på! //Kari
Hej Tobbe
Tack själva, och Kenneth är hemma igen kan jag meddela. Tummen är dragen till rätta och armen är gipsad. Hälsa Micke från mig och Kenneth hälsar och tackar också:-))
Gött att höra att allt gick bra till slut, när ambulansen äntligen kom:-) Hur länge ska du gå gipsad? Har du möjlighet att sitta på en trainer och trampa lite lätt, utan att förvärra det hela? Promenader och frisk luft brukar vara uppfriskande också så ta det lite vackert.
Nu kan vi ju avslöja att du inte heter Kalle:-) Utan Kenneth och hälsa Johan. Tobbe och Micke hette de två andra cyklisterna som stannade, som du kan läsa om här ovanför.
Tack för att du skrev och vi får väl fortsätta att peppa varandra på våran rehab-resa.
mvh. Kari