Det senaste långpasset blev “bara” 6 timmar löpning, trots att jag tänkt köra minst en timme till. Kände mig stel i höfterna på slutet och det känndes klokt att nöja sig med 6 timmar. Jag fick de svar jag behövde, vad gäller näringsintag m.m. Pusselbitarna börjar falla på plats… nu är det bara (4) fyra veckor kvar till Lensahn och Trippeln, som startar den 25 juli. Helg-Blocken blir något kortare för varje vecka.. förra veckan var lång: 35 timmar totalt. Nu blir det ett par “mys-veckor” med bara 20 - 15 timmar. Med lite tempo inslag.. mest för variationens skull.. Det är inte direkt tempo det är frågan om på en Ultra distans, men det känns gött att försöka väcka liv i lite snabbare muskel fibrer också.. kan vara bra att ha i reserv, när det gör som mest ont och alla kraft reserver är så gott som slut… med målet i sikte och bara några timmars löpning kvar…. kan det vara gött att tänka på ex. “Ryavallen”. Eller varför inte Rya Åsar.. om det nu kan kännas som en njutning.. men det kan ge en något annat att tänka på.. vad jag menar, det kan alltid bli ännu dj…gare ?? Det vet dom som var med….

Vilket höjdarpass! 12.000 m simning,..

Det måste upplevas, att efter 6000m plötsligt få grepp i vattnet och att kunna “dra mig fram”, att simma kraftfullt men avslappnat. Helt avspänd i axlarna, vilken AHA upplevelse. Men.. det funkade i ca. 1500m, sen började jag spänna mig igen. Det gick bara inte att hitta tillbaka till den helt grymma känslan… Det är väl bara att nöta vidare, som sagt, det finns inga genvägar. Nu vet vet jag i skall kännas.. när det fungerar! Sim formen är bättre än någonsin, om det nu är något att skriva om. Det går fortfarande långsamt, men jag jämför mig bara med mina egna, tidigare resultat.. Det är inte på simningen en Ultra Trippel Ironman avgörs, kan jag ju alltid trösta mig med… It ain´t over, untill the fat Lady sings… som de säger “over there” 

Veckans cykelpass, en 60 milare på 25 timmar ingår i min TEST - vecka inför Trippel Ultra Triathlon i Tyskland. Det var första etappen som kommer att följas av ett långt löppass imorgon, söndag. Någonstans mellan 7 och 8 mil löpning i lugnt tempo, samt 12 km simning på tisdag. Allt detta för att bl.a trimma in tävlingsnutrition, vad magen klarar av att ta emot och omsätta till energi. Sedan är det alltid annorlunda när det är tävling, men jag skall aldrig testa något i tävling som jag ej provat under träning.

Jag börjar allt mer få kläm på vad som fungerar. Det är framför allt VITARGO som är min favorit och med inslag av mer protein, än tidigare. Mer Gainers Gold blandat i den vanliga “gröna Vitargon” känns som en bra bas energi källa. Sedan beror utspädning och dosering på temperaturen på tävlings dagen, men det börjar också att stämma, efter en kort briefing med Tomas, på Energikakan..  

För att fettförbränningen skall fungera, behöver kroppen kolhydrater, som helst passerar magen så snabbt som möjligt. Där har VITARGO visat sig helt perfekt för mig. Men under längre arbetsbelastning, som ex. en trippel - IM, behöver jag mer fast föda.

Det är de sista pusselbitarna som nu faller på plats, under den kommande veckan. Kroppen svarar bra på de här långa långsamma passen och självförtroendet är i stigande. Nu när hälen känns bra igen, (ska bli spännande att se hur det känns imorgon) finns det inget som oroar utan jag ser verkligen fram emot Lensahn och Tyskland den 25 - 27 juli. Det är mindre än fem veckor kvar.. 

Ett kanon bra cykelpass på 60 mil som tog 25 timmar. Inte en droppe regn de första 40 milen, men sen har det skvätt mest hela tiden.Nu har jag varit vaken i 43 timmar och tänker faktiskt sova. Mer detaljer senare..godnatt.

Nu bär det iväg, onsdag e.m startar jag ett längre cykelpass. Det blir minst 30 timmar på cykel, utan sömn.

Trots det dåliga väderutsikterna, mest regn har utlovats, startar jag, med ett leende på läpparna en riktig cykeltur. Den håller på till kl. 20:00 på torsdag kväll, med några kortare matuppehåll, för att fylla på energidepåerna. Jag skall köra minst 60 mil, ev. längre, får se hur det känns imorgon em. och kväll, när regnet öser ner. Men målsättningen är minst 60 mil & 30 timmar. Detta naturligtvis som ett litet test inför trippel Ironman  i Lensahn, Tyskland.

Härligt med mycket frisk luft, det närmaste dygnet. Bra cykelträning blir det också…

På Midsommarafton dansar vi runt stången i Jonsered, en årligen återkommande  tradition. Som Ni inte får missa. Trevlig midsommar/K

Jag fick en cortizon spruta i hälen och därmed försvann det onda. En slemsäck i hälen var inflammerad, men nu känns det perfekt igen. På Torggatans läkarmottagning finns ortopeden Bo Lommander, här ni några krämpor så är det bara att boka tid, han är jätteduktig.

Jag har ett samarbete med Sveriges bästa naprapath, Felicia Rosvall på c/o Ryggkliniken. Att hon är bäst? Prova gärna en behandling så får Ni se vad jag menar..

Efter IM-Lanzarote för två veckor sedan och nu fyra tuffa träningsdagar i helgen så behövde jag en genomgång av min stela och ngt. slitna, gamla kropp. Nu känns den som ny igen, helt underbart. Det är allt viktigare att få regelbunden behandling när träningsdosen trappas upp och tävlingssäsongen är igång. Det är också en extra trygghet, att veta att om det är något som “spökar”, så fixar hon till det. Jag slipper göra uppehåll i träningen och kan hålla igång enligt min uppgjorda plan. KONTINUITET är en av nyckel faktorerna för att jag skall kunna fortsätta att utvecklas. Att vara skadefri är naturligtvis en viktig förutsättning för denna säsongen och då är Felicia en VIKTIG medspelare. Jag har alltid tidigare väntat alldeles för länge med att få behandling. Så regelbundenhet och kontinuitet gäller både träning, kost, sömn, vila och återhämtning för mig likaväl som motionären. En balans och harmoni och att ha roligt framför allt…   

Fyra dagar med fantastiskt bra träning och underbart väder i Borås. I helgen var jag med på Colting Camp med 22 andra träningssugna triathleter. Det var mycket fokus på teknik och rörelseekonomi under helgen. Det är alltid inspirerande att träna tillsammans med några av Sveriges främsta triathleter, bl.a Björn Andersson, Claes Björling, David Svensson och Jonas Colting m.fl. Jag kan bara säga att det är väl investerad tid, oavsett vilken nivå och ambition du har. jag lär mig alltid något nytt… plus att jag får massor av tuff och bra träning.

En riktig AHA upplevelse var att lära sig voltvändningar, i simning, tack Tobbe! Detta kommer att ge en ytterligare dimension till simningen. Eftersom simningen i både trippel (228 x 50 m) och tio(10) dubbel Ironman (760 x 50 m) sker i en 50 m bassäng. Det finns både tid och kraft att tjäna på effektivare vändningar. Det är bara att jobba vidare …

En lugn början på veckan, med mycket återhämtning. Endast snabba cykelpass mån-tis-onsd, med ca 90 min per dag. Med lite tempobetonade intervaller, för att väcka kroppen till liv. Det är nu snart 2 v. sen IM-Lanzarote och återhämtningen har fungerat perfekt.

Men till helgen blir det mer träning, fyra underbara dagar i Borås på Colting Camp. Jonas Colting har ett träningsläger för träningssugna triathleter, med bl.a Björn Andersson som instruktör. Det blir både distans och tempopass i samtliga dicipliner. Jag är med för 5:e gången irad, för det är alltid kul att träffa andra, samt att få lite varation till alla ensamma, många och långa mil, som jag oftast kör själv.

Nu skall det ju dessutom bli bra väder, för som Ni vet, “regnar det ju alltid i Borås”. Ser fram emot en solig och inspirerande helg..  Passa på att komma ut, njut av vädret och drick mycket vatten..    

En kämpe av det rätta virket.. Ja, den beskrivningen stämmer mycket väl in på min FAR, Paavo 77 år.

Han hade oturen att ramla så illa att han “bröt” höftbenet i början av förra veckan. Olyckan inträffade utanför huset, på betong plattorna framför entrén. Där blev han liggande, först oförmögen att ens röra benet..

-När jag sen svurit färdigt, insåg jag ju att här kan jag inte ligga.. Så jag lyckades med ålning och hasning på ambågarna, (alla som gjort lumpen, vet vad jag menar) ta mig in i huset och upp i sängen. Det gjorde ont så det svartnade för ögonen, men det var bara att bita ihop..

När ambulans personalen kom till slut, (för han skulle ju inte ställa till besvär och ville inte ringa ambulans, det krävdes övertalning av min mamma och min bror), så undrade de hur han lyckats ta sig in? Han skulle inte ha någon smärtstillande spruta heller, utan själv hoppa på ett ben, in i ambulansen. Men det blev för mycket.. så han fick en spruta direkt i ambulansen.. efter 12 timmar på akuten fick han ett rum kl 3.00 på natten och blev opererad (ihopsatt med platta och några skruvar) direkt morgonen, dagen efter.

Nu ser man honom på de första “jogging-rundorna” runt kvarteret, med Rullator, bara en vecka efter olyckan.. Snart kan jag slippa den här kärran, men vilka fantastiska grejer det finns, jag kan t.o.m gå och handla med “mamma”..

Det är segt virke i min gamlae FAR… och just förmågan att alltid kämpa vidare. Att trots plågor och smärta ibland, aldrig ge upp, alltid ta sig framåt, om inte så fort, … just den förmågan anser jag vara min främsta styrka som triathlet.  Det har jag väl själv fått ärva av honom.. det inser jag allt tydligare nu.. så ett stort tack, hoppas du joggar helt utan Rullator snart.. Med din envishet så är det bara en tidsfråga..

Vi är förresten hemma från Lanzarote igen, hela familjen. Det har varit två fantastiska veckor.. Resan tog 21 timmar med en extra övernattning i Frankfurt, men vad gör det.. vi är friska och hela. Dock inte cykelväskan, helt demolerad, men det är bara saker.. som går att ersätta. Det är vi tacksamma för.. Det stundar en ny vecka med nya möjligheter!