Vilopulsen på morgonen var 45 och det kan låta Ok för många, men jag ligger på en vilopuls neråt 35 om jag är helt utvilad. Därför hoppade jag över den tänkta simningen och det är mest promenader som gäller fortfarande. Vilopulsen ska neråt 38 innan jag börjar med träning…

Som jag skrivit om tidigare så gäller det verkligen att ha tålamod nu och inte stressa kroppen för tidigt. Utan att istället låta tiden ha sin gång och ge mig själv den åtrehämtningen som verkligen behövs. Av egen  erfarenhet har jag förr varit igång för tidigt och inte vågat komma ur form,  utan små fuskat med några löppass då och då. Detta gjorde att jag stod stilla under många säsonger och fick inte den utveckling och förbättring som jag önskade. Men det trodde jag var helt normalt, att jag som en “gammal gubbe”, fick vara nöjd att bibehålla den nivån jag hade.

Det är väl här många av oss gör det största felet och som även jag gjorde tidigare. Att vi inte vågar tro på att vi kan utvecklas fortfarande, trots att vi hunnit bli lite till åren. Du eller jag är aldrig äldre än vi gör oss. Eller som Petra, min fru brukar säga: “Gubbe och käring” är inte en ålder, utan ett tillstånd, som beror på hur vi beter oss:-) Jag kan väl erkänna att även jag kan ibland vara lite “gubbig”, men det gäller att leva i nuet och se möjligheter och inte bara hinder. Att se den utvecklings potential som vi faktiskt har, att ha en positiv inställning och ta vara på alla möjligheter vi faktiskt har.